Min spaning idag kommer att handla lite grann om barndomen, om vilka mål och vilka drömmar jag hade då! När jag var liten var jag nog ett lite underligt men ett glatt barn! Mina föräldrar har berättat att jag alltid var glad och tokskrattade om någon tittade på mig! Verkar ju iofs lite flängt att inte ha några nyanser i humöret, men det kan nog stämma med hur folk uppfattar mig även som vuxen! Fånigt flinande helt enkelt!  Men det kanske inte alltid var så passande med en skrattande unge hela tiden , jag minns en hundutställning där en man föll och bröt armen i trappen ner till cafeterian, och pappa fick bära en tokskrattande Lisette från platsen! Jag minns fortfarande hur rolig han såg ut när han ramlade! 

Min dröm var att kunna spela Viggen på dragspel som mina idoler Bröderna Lindkvist och jag övade frekvent på mitt lilla dragspel som jag fått i julklapp. Jag ville bli  hårfrisörska eller prinsessa när jag blev stor! Jag hade hittat ett långt nattlinne hos min farmor och farfar med långt släp och jämt när jag var där fick farmor stå i hallen  och se mig komma glidande ner med släpet släpande efter mig när jag gick utför trappen! Jag tyckte jag gick så prinsesslikt, och det tyckte alltid farmor också.  Jag  trodde uppriktigt att det var enda villkoret för att bli prinsessa och då skulle jag bli rik så jag kunde köpa VAD jag ville på HK-bolaget - en lågprisbutik som fanns förr i tiden i byn Billsta utanför Övik!

En annan  stor dröm jag hade när jag var liten var att ha en husvagn! Jag hade kusiner som var först i släkten med att köpa en husvagn - det var en sån där som såg ut som ett ägg! Men något så fräsigt jag tyckte det var! Jag ville också ha en sån! Det tog emellertid många år innan jag köpte mig min  eftertraktade husvagn och det var när jag själv fått familj och barnen var små! Äntligen gick min gamla dröm i uppfyllelse och vi köpte oss en begagnad 420 Polar husvagn!! Glädjen var stor, och det var jättemysigt när man låg där i husvagnen på kvällen, med regnet smattrande på taket och såg på den lilla tvn som vi köpt till! ....Men innan dess !! ...Alltså campingliv kan verkligen påfresta på humöret! För det första förtältsuppsättningen kan ju knäcka de flesta äktenskap och även om jag inte var till mycket hjälp enligt min exman så var jag i alla fall där och petade och försökte hjälpa till ! Men jag  fattade ingenting hur det där jäkla tältet fungerade och vi blev ofta mest bara osams!  Sen bäddningen inne i husvagnen, när det var 25000 myggor utanför och familjen till slut fick ställa oss utanför när maken skulle försöka få till sängar, täcken, våningssängar och packning! Och vad är det för fel med att man vill ta med sig lite blommor och dukar och ljuslyktor och göra fint i husvagnen egentligen?  Men  trots blodtryckshöjningen hos både mig och make, så tyckte vi oftast  om våra turer med husvagnen, även om vi oftast inte åkte så långt utan hamnade på familjegården hemma i Myckelgensjö!  Men jag tror att barnen tyckte det var en härlig tid och själv är jag så nöjd att jag till slut fick mig min husvagn, med skåp ovanför sofforna  där jag kunde ha  spel och kalleanka tidningar, som  alla andra hade som hade husvagn när jag var liten.

Jag trodde också när jag var liten att skulle jag inte bli frisörska eller prinsessa så kunde jag alltid bli bakgrunds-sångerska till ABBA! Jag och en kompis tog foton när vi stod och mimade till Ring Ring och trodde att det nog kunde räcka som "audition" även om det var en ljudlös ansökan! Bilden på oss dansande borde räcka!  Tänk vad tråkigt att man växer ifrån den känslan man har när man är liten - att man kan allt man vill!!